Vad händer när familjer som invandrat till Finland får en gratis prenumeration på en finländsk dagstidning? För personer som är nya i Finland kan en dagstidning ha betydelse och bidra till integration. För dem som integreras på svenska är det kanske speciellt viktigt att få stöd för det nya språket och kulturen, eftersom svenskan är minoritetsspråk på de flesta orter. Föräldraföreningen DIVa rf. jobbar för diversitet i skolan, och föreningen stödde under vintern nya familjer i Finland genom att ge dem en prenumeration på HBL. 39 familjer deltog i DIVas HBL-projekt. Familjerna kom från olika språkområden i både Europa, Asien och Afrika.
Nyinflyttad i Svenskfinland
De personer som blev nya HBL-läsare är genomgående nöjda och berättar att de fått ny kunskap om Svenskfinland, bland annat uppskattades artiklar om konst och kultur. Nya läsarna har även fått kännedom om att det svenskspråkiga geografiska området det faktum inte är stort. Många nämner att de i tidningen har fått läsa om personer de känner.
– Jag har fått min teori om att finlandssvenskar strävar efter samhörighet och att bygga gemenskap bekräftad.
Familjerna uppskattar också bevakningen av Coronapandemin och rapporteringen kring George Floyd-tragedin och Black lives matter- rörelsen.
-HBL är en liberal tidning, kanske den enda i Finland!, anser en ny läsare.
Det finns önskemål bland de nya läsarna om mer texter kring frågor gällande hudfärg och olika kulturer i Svenskfinland och rasism. Läsarna lyfter fram att det i HBL-texter märks att journalisterna är svenskspråkiga “vita “. En ny läsare föreslår därför att HBL kunde anlita en gästredaktör som kunde skriva om frågor gällande etnicitet, så som tidningen Astra gjort.
De nya läsarna berättar att dagstidningen hjälpt dem att stärka sina kunskaperna i svenska, att deras ordförråd ökat och att de nu förstår texter mycket bättre. De har också lärt sig ortnamn på svenska och många säger att de fått en djupare förståelse för den svenska minoriteten i Finland. Det verkar som att en dagstidningsprenumeration kan vara en byggsten då man integrerar personer på svenska i Finland. Många uppskattar speciellt papperstidningen.
Eftersom nyinflyttade personer som går på integrationskurs ofta har små inkomster, så meddelar de flesta att tidningen är för dyr, och att de inte kan beställa den själva då projektprenumerationen slutat.
Många av de nya läsarna bekantade sig för första gången med HBL. Det vore bra att utreda rabattmöjligheter för nyinflyttade eller olika möjligheter att ge gåvoprenumeration till personer som går på integrationskurs på svenska. Familjer med barn och unga i svensk skola skulle dra nytta av en dagstidning på papper hemma på köksbordet, en tidning som stöder det nya språket och kulturen.
Sonja Londen
FAKTA:
Projekt: Vi på svenska i Finland
Projektansvarig:DIVa – Föräldrar för diversitet rf
Finansiär:Föreningen Konstsamfundet r.f.
Syftet: att stärka kunskaperna i det svenska språket och ge erfarenheter av och breddapå kunskapen om den finlandssvenska kulturen. Det här med en tidsbunden gåvoprenumeration på HBL för en begränsad tid för interkulturella familjer.
Projektet hade 39 familjer som prenumererade på HBL fredag – söndag under perioden hösten 2020 till våren 2021. De flesta familjerna var bosatta i Helsingfors och Esbo men också familjer i Åbo, Vanda, Kuopio, Karis och Borgå ingick i projektet. Antalet språk som talades i familjen varierade också från ett språk till att man talar fyra olika språk inom familjen. Att man talar två eller fyra språk var det mest förekommande. Språk som familjerna uppgav att talas i familjen var Arabiska, Danska, Engelska, Estniska, Finska, Franska, Isländska, Italienska, Kinesiska, Kroatiska, Kurdiska, Norska, Persiska Portugisiska, Ryska, Spanska, Urdu, Vietnamesiska, Tyska och Turkiska.
Engelska, Finska och Ryska var de mest förekommande språken man talade i familjerna som deltog i projektet. Svenska språket talades i nio familjer av 39.
