Rutiner för akuta situationer
Föregå själv med gott exempel som en vuxen som fördömer rasism och ingriper om du ser rasism och diskriminering. Även om du inte ser interpersonell rasism är det viktigt att komma ihåg att rasism också kan vara institutionell och strukturell (t.ex. i regler, material, personalstruktur etc). Rasism är alltså inte alltid synligt och behöver inte alltid heller ha ett direkt offer (se ordlistan för definitioner av olika former av rasism).
När rasism framkommer handlar det alltid om en akut situation (oberoende om agerandet riktas mot någon specifik eller inte). Det viktigaste ni som personal kan göra är att: Agera direkt! Du som vuxen har ett ansvar att tydligt markera att det som hänt är fel. Du behöver med kroppsspråk och ord signalera att sådant beteendet inte är okej. Du ska inte förminska eller komma med alternativa förklaringar till barnets upplevelse i stil med "hen menade nog inget illa". Du ska heller inte försöka styra om barnets känsla eller upplevelse "du ska inte var ledsen det var bara lek". Du behöver validera det drabbade barnet "Jag förstår att du känner dig ledsen. Så där får man inte säga". Forskaren i rasism Anna Rastas uppmuntrar de vuxna att istället för att säga “bry dig inte” säga “jag bryr mig”.
I samtal som förs med barnet som uttryckt sig rasistiskt är det viktigt att vara öppen och rak, samt att undvika att öppet skämma ut barnet. Diskutera vad barnet sagt och varför det är en osanning och väck frågan om hur det får det andra barnet att känna.
Var en trygg vuxen som erbjuder ditt stöd till det utsatta barnet!
Dokumentera
Daghemmens system för rapportering kan se olika ut. Det viktiga är att ni är konsekventa i er verksamhet. Vi rekommenderar att all rapporteringen sker skriftligt, eftersom det skapar tydlighet och är en bra dokumentation som ska sparas.
Dokumentera händelsen, exempelvis genom en incidentrapport. Exempel på en incidentrapport kan inkluderas i er likabehandlingsplan. Vårdnadshavare, både till den som är utsatt och den som utsätts, bör kontaktas i ett tidigt skede.
Datum, tid och plats för händelsen.
Vilka personer var inblandade?
En kort beskrivning av händelsen och på vilket sätt händelsen var kränkande. När det gäller kränkningar bland små barn kanske de inte själva kan berätta om händelsen själva.
Uppklarades ärendet på plats eller ska det tas vidare?
Var så konkret som möjligt och undvik att tolka eller värdera det som har hänt.
Kontakta vårdnadshavare
I samband med rapporten bör även vårdnadshavare kontaktas och informeras om vad som har hänt och vilka åtgärder daghemmet kommer att vidta.
Utredning
Efter en anmälan om kränkande behandling ska daghemmet och huvudmannen utreda situationen vidare. Ni ska inte göra någon värdering av hur allvarlig händelsen är innan den utreds. Syftet med utredningen är att samla in information och kunskap kring situationen, fundera på hur den kunde uppstå och ta ställning till om någon åtgärd behöver sättas in.
Hur går utredningen till?
En utredning innefattar oftast samtal med barnet som upplever sig kränkt, vårdnadshavarna och den eller de som har kränkt, men även andra personer som kan tänkas veta mer om situationen. Ibland kan ni behöva ta hjälp av särskild kompetens som till exempel en special lärare inom småbarnspedagogik. Hen kan om det behövs genomföra observationer i barngruppen och tala med personalen eller vårdnadshavare.
Exakt vilken omfattning utredningen bör ha och hur den ska genomföras kan se olika ut från fall till fall. Ni bör dokumentera det ni får reda på i utredningen.
Om kränkningarna är återkommande kan det finnas orsak att informera alla vårnadshavare om att det förkommit rasism, varför det är oacceptabelt och vad ni gör för att åtgärda och följa upp händelserna.
Åtgärder
Ett vanligt fel när åtgärder mot rasism planeras är att inkludera medling.
Medling fungerar i situationer där båda parterna är skyldiga, inte i situationer där den ena är förövare och den andra offer. Därför kan till exempel KiVa Koulu-medling vara förödmjukande för barnet om man upprepar erfarenheten som ger upphov till skam. Man kan inte ”bli sams” om rasism, det är något som ska fördömas. Medling som gäller någons etniska bakgrund är inte rätt mekanism att ingripa i rasism. Man måste ställa upp tydliga gränser för rasism, inte medla."
-Yhteiset lapsemme
Daghemmen är skyldiga att vidta åtgärder för att diskriminering och rasism inte ska ske igen. Ofta behövs flera åtgärder som kompletterar varandra. Målen ska vara konkreta och gå att följa upp.
Ett mål kan vara att barnen ska känna sig trygga på dagisgården.
En åtgärd kan då vara flera vuxna och att ni erbjuder planerade utomhusaktiviteter. Ni bör utse vem eller vilka som har ansvar för att genomföra åtgärderna, samt avgöra hur tidsplanen ser ut.
Samtal med barnen.
Ökad vuxennärvaro på platser eller vid tidpunkter som visat sig vara riskfyllda.
Extrapersonal eller -resurs för den eller de som kränker.
Se över gruppindelningar och platser i daghemmet.
Genomför relationsskapande övningar i barngruppen.
Gör en ny trygghetsvandring.
Följa upp
För att följa upp och utvärdera de åtgärder ni har tagit fram kan ni utgå från följande frågor:
Vilka förändringar har skett?
Vad har vi lärt oss?
Om effekten av era åtgärder uteblivit eller inte är tillräckliga bör ni göra justeringar. Ibland räcker det att justera befintliga åtgärder, ibland behöver ni komplettera med nya.
Barnens mående behöver följas upp separat från åtgärdernas effekt. Ni ska följa upp barnets mående och trivsel i barngruppen.
Läs mer om att stötta barn och unga som upplevt rasism.
Yhteiset lapsemme: Att stödja barn och ungdomar som upplevt rasism.
Friends sida för att arbeta främjande och förebyggande mot diskriminering i förskolan.
Yhteiset Lapsemme: Hur ska man behandla rasism med vithyade barn?